Nu är det allvar - valrörelsen igång på riktigt

Jag har mött väljare i sommar som frågat: när ska ni börja? Valrörelsen, alltså. Intresset för valet den 19 september är mycket större än i tidigare val. Och det är inte så underligt. Väldigt många väljare uppskattar Alliansregeringens förmåga att styra Sverige och vill se en fortsättning.
När jag knackade dörr häromdagen klev jag rakt in i en diskussion om huruvida det är klokast att rösta på det Alliansparti som sista veckan ligger närmast fyraprocent-spärren oavsett vilket av de fyra man egentligen stödjer. Detta eftersom personerna tyckte att det viktigaste är att Alliansregeringen får fortsatt förtroende.

Nu har allvaret börjat. Valrörelsen är i gång på riktigt. Allianspartierna presenterade de gemensamma valaffischerna och sin bussturné runtom i Sverige. I bland andra SvD och DN ser jag att den gemensamma kampanjkassan är 20 mkr. De rödgrönas gemensamma kassa är blygsammare. Den slutar vid 13 mkr.
Med tanke på vilka kampanjresurser (S) brukar ha frågar jag mig: är LO inte intresserat av att sponsra samarbetet? Får fackföreningsrörelsens pengar bara användas för socialdemokraternas egen valrörelse? Oavsett vilket är det lika illa med detta ständiga kampanjstöd, eftersom så många LO-medlemmar inte röstar på socialdemokraterna. Såg att Kommunals nya ordförande anser att organisationens viktigaste uppgift nu är att se till att det blir en rödgrön regering. Motivet skulle vara att "det är bäst för Kommunals medlemmar". Tala om förmyndarskap!

Mer valrörelse. Igår skrev vi fyra lokala toppkandidater i Linköping en debattartikel i Corren med frågor till den rödgröna oppositionen lokalt. Här några exempel på vad Linköpingsborna borde få svar på före valdagen.

"Innebär en rödgrön seger en skattehöjning i Linköping, som vänstern och miljöpartiet driver? Innebär det att valfriheten för våra äldre ska avvecklas? Innebär det att valfrihet, kunskapsfokus och ordning i klassrummen inte längre är politiska prioriteringar? Vad är ert gemensamma alternativ, socialdemokrater, vänsterpartister och miljöpartister?"

Ännu ett bevis på att valrörelsen är i gång är att på lördag invigs valstugorna på Trädgårdstorget i Linköping. Sen finns vi där måndag-lördag varje vecka fram till valdagen. Välkommen att prata politik, säg vad Du tycker, ställ frågor och hämta material och valsedlar.

Länkar: Expressen, Aftonbladet, Tommy, Mattias, Adam, Rasmus, Amanda.

Ett tarvligt brott

De senaste dagarna har en 90-årig kvinna i Mjölby (Corren) och en äldre man i Norrköping (NT) utsatts för rån respektive försök till rån i sina hem. I Mjölby trängde sig rånarna in och stal bland annat smycken. De till och med slet vigselringen av den gamla damens finger. Två kvinnor och två män mot en ensam 90-årig kvinna i hennes bostad!! Hur förhärdad kan man bli som brottsling??

Den äldre mannen i Norrköping lyckas stänga om sig innan rånarna hann in i bostaden. Men upplevelsen av hotet skapar självklart oro hos mannen. Och även hos andra gamla. Dock är det bra att tidningarna uppmärksammar sådana händelser så de äldre kan vara extra uppmärksamma och försiktiga när det ringer på dörren.

Att kvinnor påstår sig komma från hemtjänsten eller män uppger sig vara utskickade att reparera något i lägenheten för att kunna stjäla hos den gamle är bland de tarvligaste brott jag vet.

Alla borde kunna sig trygga i sitt hem. Inte minst gäller det gamla människor, hos vilka oro och ängslan lever kvar länge. Kanske till och med resten av livet.

Bra FP-förslag om resurser till skolans elevhälsa

Med rapporten "Tryggare skola" presenterade idag utbildningsminister Jan Björklund (FP) i sitt sommartal flera åtgärder som Folkpartiet vill genomföra under kommande mandatperiod för att ge elever bättre stöd. Statsbidrag till kommunerna för att bygga ut elevhälsan (skolsköterskor, skolläkare, kuratorer och skolpsykologer) är ett utmärkt vallöfte på skolområdet.
Det ser ganska olika ut i landets kommuner vad gäller dessa stödresurser. Ofta många elever per skolsköterska, trots att det är väl känt sedan länge att skolsköterskans roll är av stor betydelse för de flesta elever. Att ha "ont i huvudet" och gå till skolsyster är inget konstigt. Vad eleven i verkligheten pratar med skolsköterskan behöver inte kamraterna veta något om alls.

Men även om skolsköterskan är en viktig person så behövs naturligtvis också kuratorer och psykologer. Inte minst skulle en del sociala missförhållanden kunna klaras ut utan att behöva gå så långt att socialtjänsten kopplas in. Och för elever med en begynnande psykisk ohälsa skulle tillgång på skolpsykologer innebära att barnpsyk belastades mindre och att problem fångades upp tidigare än idag. Med mindre långvariga problem som följd.

I min kommun Linköping har Folkpartiet haft ögonen på dessa behov under en tid. Inför kommande mandatperiod föreslås utökning av skolsköterskor och införande av skolvärdar, där sådana saknas idag. Det behövs fler vuxna personer med olika uppgifter i skolans värld för att skapa större trygghet.

Som framgår av folkpartirapporten finns fler förslag i syfte att öka tryggheten i skolan och därmed ge alla elever möjlighet att nå goda skolresultat.

Att framhålla föräldraansvaret är ett av förslagen. Jag ser att bloggar och andra kommentatorer gör stort nummer av att föräldrar ska kunna tvingas att komma till skolan när deras ungdomar stökar. Det utgör naturligtvis undantag, precis som framgår av rapporten. Att tydliggöra föräldraansvaret i skolans värld borde det inte finnas någon som är motståndare till. Självklart är det föräldrar som har huvudansvaret för fostran av sina barn.

Många tycks utgå från att det bara är barn från socialt trassliga hemförhållanden som stökar och stör i klassrummen och i skolan i övrigt. Men så är ingalunda fallet. Det finns olika skäl till att föräldrar abdikerar i sin föräldraroll. Osäkerhet i föräldrarollen är en. Det försöker kommunerna möta med erbjudanden om föräldrautbildningar, som oftast är mycket uppskattade. En annan orsak är att vissa föräldrar jobbar så mycket att de helt enkelt inte hinner ha bra kontakt med sina barn och med skolan och därmed inte fångar upp de signaler som troligen finns. Det kan också vara så att skolan inte välkomnar föräldraengagemang så som man borde.

Sen tycker jag att samhället inte ska underskatta viljan och förmågan hos de föräldrar, som har det lite socialt trassligt, vad gäller att ta ansvar för sina barn i skolan. Med ett respektfullt bemötande och erbjudande om stöd för hela familjen kommer de allra flesta att lyckas tillsammans med skolan att leda sina barn och ungdomar på rätt väg igen. Till på köpet också få en fungerande familj.

När jag läser en del bloggares kritik ( tex Roger Jönsson och Peter Andersson Med rätt att tycka) mot Folkpartiet och Jan Björklund tycker jag de ska ställa sig själva och sitt parti socialdemokraterna i skamvrån i stället. Hur har det blivit så här i svensk skola? Ja, inte har problemen med stök och störningar uppstått sedan 2006. Lite självkritik skulle inte skada. Och gärna också några förslag till förbättringar i stället för att osaklig kritik av andras förslag.

Övriga länkar: SvD, DN, Expressen, Aftonbladet, Per Altenberg, Roger Haddad, Nina Larsson, Rasmus (Liberal), Lärarförbundet. Lärarnas Riksförbund

Klädsel på jobbet kan väl regleras utan lagstiftning?

Det är lätt att dela uppfattningen att i vissa yrken är en ansiktstäckande klädsel olämplig. Det gäller i förskola och skola, inom sjukvård, vård och annan omsorg och kanske fler arbetsområden, som jag inte kommer på just nu. Att kommunicera innebär ju som bekant inte bara de ord vi säger utan kroppsspråk inklusive ansiktsuttryck är minst lika viktiga. Ibland kanske viktigare, eftersom orden kan vi styra men inte alltid ansiktsuttryck och kroppsspråket.
Själv har jag då och då råkat ut för att människor börjar debattera mot en åsikt som jag inte uttalat men som jag förmodligen uttryckt på annat sätt. Vänner brukar påpeka att det syns vad jag tänker. Det är ju lite ruskigt. Men det visar vilken betydelse annan kommunikation än ord kan ha.

Men måste fördenskull arbetsklädsel regleras i lag? Jag är ytterst tveksam och instämmer med LUF:s ordförande Adam Cwejman
"Oavsett så måste frågan ställas om det är nödvändigt att vi har specifika regler för slöjor eller om det faktiskt räcker med att arbetsgivare har möjligheten att ställa generella krav på anställda?"

Ytterligare skäl till min tveksamhet är att ett liberalt parti ska vara försiktigt med att tala om förbud så snart en företeelse i samhället skapar problem. Det kan finnas andra sätt att lösa dem som känns mer liberala än förbud och lagstiftning. Arbetsklädsel borde vara en sådan fråga.

Förslaget har i alla fall väckt uppmärksamhet. Alla media - SvD, DN, Aftonbladet, m fl och massor av bloggar - Roger Haddad, Carina Boberg, Gulan Avci, Anna SteeleKarlström,
Nina Larsson, Runo Johansson - skriver.

FP-löften om äldreomsorgen i Linköping

Idag presenterade jag tillsammans med min partikollega i äldrenämnden Monika Broman partiets vallöften på äldreområdet i Linköping. Äldreombudsman, trygghetsboende och flexibel hemtjänst ingår. Från Folkpartiets program, som Jan Björklund och Barbro Westerholm presenterade i Almedalen för en månad sedan hämtar vi Välja mat-garanti och Ut och gå-garanti. Parboendegaranti är redan införd i Linköping efter folkpartiets förslag i äldrenämnden.

Att ha fler rätter att välja mellan erbjuds på vissa håll i Linköpings äldreomsorg. Vi vill att det ska vara så överallt.

Minst tre gånger i veckan ska man få komma ut i friska luften med de riktlinjer som finns. Då kan ju tyckas att de gamla, som vill komma ut oftare får det. Men tyvärr fungerar det inte så. Inte heller är tre gånger i veckan möjligt för alla. Därför vill vi skärpa kraven. Den som vill komma ut alla veckans sju dagar ska få det.

Ibland möter jag frågan: vad skiljer egentligen partierna åt vad gäller äldreomsorgen. Svaret ger jag i inledningen till vårt lokala program:

"Folkpartiet vill förändra synen på de äldre.
På inget annat område har den svenska kollektivismen slagit igenom så starkt som i synen på ålder. Det leder till förutfattade meningar om hur äldre människor är och vill ha det. Som liberaler vet vi att alla människor är olika. Det gäller även när vi blir äldre.
Det finns en tydlig konfliktlinje inom äldrepolitiken mellan Folkpartiet och vänsterpartierna. Medan Socialdemokraterna pratar om inflytande arbetar vi för äldres självbestämmande. Medan Vänsterpartiet pratar om driftsformer satsar vi på höjd kvalitet genom reella förbättringar.
I detta program vill Folkpartiet i Linköping presentera ett flertal reformer som syftar till att stärka äldres välfärd. Vi vill göra det genom att ge dem större makt över den egna livssituationen och genom att ställa högre krav på vad man som äldre i Linköping kan kräva av vår gemensamma välfärd."

Minska skolket i skolan

Idag redovisar utbildningsminister Jan Björklund förslag till åtgärder för att minska skolket i skolan. Återigen är det riktigt att att säga "Att ställa krav är att bry sig om". Här handlar det om att markera att ogiltig frånvaro är lika oaccepterat i skolan som på jobbet.

En del invänder säkert att många elever som skolkar har sociala problem. Ja, säkert är det så. Desto viktigare då att ge dem stöd, uppmärksamma deras föräldrar på problemen i stället för att låta frånvaron öka. När skolresultaten försämras är det så mycket mer att ta igen, vilket i sig kan leda till mer skolk eftersom skolan då kan upplevas som än mer jobbig.

Överraskande är att socialdemokraterna är positiva till förslaget. Miljöpartiet däremot har invändningar.

Rödgröna inte överens (Aftonbladet)
Bland de rödgröna partierna råder delade meningar om förslaget. Socialdemokraterna gör tummen upp.
– Jag ser inga problem med det här, säger Ylva Johansson, ansvarig för skolfrågor, till TT.
– Det viktiga är att man agerar när det händer och hör av sig till eleven och föräldrarna och tar reda på vad skolket beror på.
Miljöpartiets skolpolitiska talesperson Mats Pertoft är däremot kritisk.
– Vad är det Björklund vill komma till? Betyg handlar om kunskap, då ska det handla om kunskap, inte närvaro, säger han till TT.

Jag undrar vart Pertoft vill komma. Menar han att närvaron i skolan inte har någon betydelse för möjligheten att skaffa sig kunskap?!

Andra som bloggat Lotta Edholm, Roger Haddad, Mathias Sundin

Vill Ohly ha Kubas "välfärd" i Sverige?

DN och andra media berättar om en av Lars Ohlys förebilder i politiken, nämligen Kuba. Där är kapitalism ett fult ord, ekonomin kontrolleras till 95 % av staten. När småföretagarna blev framgångsrika (läs "tjänade pengar på sitt arbete som företagare") höjde regeringen skatterna, ökade det byråkratiska krånglet och minskade antalet tillstånd att driva företag. Den lilla privata sektor, som hade börjat spira, lamslogs.

Nu ser både kubanerna och omvärlden resultatet. En arbetare har i snitt 150 kronor i månaden. En miljon statliga jobb måste försvinna. Ekonomin är körd i botten. Ineffektiviteten enorm.

Även om Kubas ledning nu aviserar nya jobb och tillstånd till fler privata företag så handlar förändringarna inte om någon slags reformering. Det är bara en uppdatering av den kubanska ekonomiska modellen, enligt landets ekonomiminister.

När de forna öststaterna som Östtyskland, Rumänien m fl öppnades för omvärldens insyn efter murens fall för dryga tjugo år sedan, syntes ett elände utan like. Fattigdom, barn som for fruktansvärt illa på barnhem, alkoholism och brottslighet. Då sa vänsterpartister i Sverige att den sortens kommunism har inte förespråkats av kommunister i vårt land.

Nu visas resultaten av den kommunistiska regimen på Kuba upp. Den regim som hyllats (och fortfarande hyllas?) av en av de svenska partiledare, som - om de rödgröna skulle vinna valet i höst - förmodligen får en ministerpost. En partiledare och ett parti som vill kalla sig Välfärdspartiet framför andra (minns Ohlys tal i Almedalen för en månad sedan).

Nej. kommunistisk ideologi leder inte till välfärd för befolkningen. Det är återigen bevisat. Kommunism leder bara till fattigdom, misär och ofrihet.

Läs också Staffan Danielssons kommentar.