tisdag 6 oktober 2009

Röd-gröna skuggbudgetar

Tre spretiga skuggbudgetar ett år före valet. Det är vad socialdemokrater, miljöpartister och vänsterpartister erbjuder väljarna som alternativ till Alliansregeringens budget. Att man inte ännu enats om en hel skuggbudget kanske är förståeligt. Men att redovisa skattehöjningar allt från 17 mkr (MP) till 55 mdr (V) det är väl ändå ett väl stort spann för att ha någon trovärdighet.

Samtliga partier föreslår höjningar av t ex A-kassan, som kostar åskilliga miljarder. Så sent i som i lördags skrev samma partier (se min blogg) att pengarna i första hand måste gå till investeringar som ger jobb och att annat får stå tillbaka. Trovärdighet?

I en intressant artikel på Politikerbloggen skriver idag Vårdföretagarnas näringspolitiske chef Hans Dahlgren att "De röd-grönas motsättningar borde oroa svenska väljare."
Jag kan ge de svenska väljarna ett tips för att slippa oroa sig. Stöd den nuvarande regeringen!

söndag 4 oktober 2009

Papperslösas rätt till sjukvård

En mycket bra och angelägen artikel finns att läsa på dagens DN-debatt, där bl a förre folkpartiledaren Bengt Westerberg kräver att regeringen måste ändra sig vad gäller sjukvård för gömda flyktingar, sk. papperslösa. Uppmaningen riktas ytterst till moderaterna i regeringen. Det är där proppen sitter. Folkpartiet och kristdemokraterna har länge drivit frågan om dessa utsatta människors bristande möjligheter till sjukvård. Vi är flera folkpartister här i Linköping som uppmärksammat frågan bl a genom en motion i Landstinget.

Det är en olycka att moderaterna har den ministerpost, som ansvarar för flyktingfrågor. En nyligen redovisad utvärdering kring den nya utlänningslagen från 2006 visar på behov av lagändring på några viktiga punkter. Också där driver Folkpartiet och kristdemokraterna på för att få till stånd dessa ändringar. Men moderaterna säger nej. Var Centern står har jag inte sett någon uppgift om. Men jag vet att lokalt anser centerns nuvarande kommunalråd att humanitet ska råda beträffande de kristna irakier, som vi gemensamt träffade för några veckor sedan.

Under förra mandatperioden gjorde (M) och (S) nästan alltid gemensam sak i dessa frågor mot övriga fem riksdagspartier. Den moderate migrationsministern är samma person, som i opposition kände gemenskap med den hårda linje, som socialdemokratiska regeringen drev.

Debattartikeln i dagens DN är mycket välkommen för oss, som tror på en human linje på detta område. Utöver Bengt Westerberg, som undertecknat i egenskap av ordförande för Röda Korset så finns ytterligare fem välkända och, på området, välrenommerade personer. Jag hoppas verkligen att deras agerande tillsammans med Folkpartiet, Kristdemokraterna och, förhoppningsvis Centern, kan utgöra tillräcklig påtryckning på Moderaterna. Den utredning, som artikelförfattarna efterlyser, måste omgående tillsättas med direktiv att jobba på humanitetens grund och snabbt. För runtom i landet lider människor. Och det är inte deras eget fel!

lördag 3 oktober 2009

Irlands JA; (S)-löften

Allt tyder på ett JA till EU:s Lissabonfördrag vid Irlands folkomröstning igår (Svd, DN, Aftonbladet, Expressen). Det är utmärkt. Äntligen kan EU:s arbetsformer moderniseras och anpassas till att nu 27 länder är medlemmar. En ny arbetsordning möjliggör också ett fungerande samarbete när, förhoppningsvis, ytterligare länder ansluts.
Det nya fördraget öppnar också för ett effektivare EU vad gäller beslutsförmåga. Det är märkligt hur debatten kan föras från olika håll. Det är inte ovanligt att kritiker till EU-byråkrati samtidigt är emot det nya fördraget. Konsekvens och logik präglar inte alltid folks åsikter.

En del menar att det var odemokratiskt att förmå irländarna att rösta på nytt igen. Jag delar inte den uppfattningen. När orsakerna till förra omröstningens Nej analyserats så visade det sig att flera frågor som skrämt irländarna inte hängde samman med fördraget. Då var det självklart rätt att förtydliga detta från EU:s och irländska politikers sida. Det är väl knappast odemokratiskt! Tvärtom. Råder missförstånd ska dessa klaras ut. Så går det till i alla sammanhang, där människor förväntas ta ställning i olika frågor.

Efter Irlands JA startar igen diskussionen om vem som ska efterträda Margot Wallström som svensk kommissionär. I Expressen idag ger Tomas Bodström luft åt sina tankar. Generös som han vill vara (hör ironin)så föreslår han biståndsminister Gunilla Carlsson från moderaterna, eftersom han anser henne vara en duktig minister. Jag har inget emot Gunilla men jag har ett bättre förslag, nämligen EU-minister Cecilia Malmström (FP). Inte bara för att hon är partikollega utan för hon verkligen brinner för Europasamarbetet och har en gedigen erfarenhet på området. Cecilia har bott i flera av EU-länderna under sin uppväxt. Hon har varit EU-parlamentariker och verkligen jobbat mycket engagerat med bl a frågor kring utvidgningen av EU. Hon är minister med ansvar för EU-frågorna och planeringen inför det nu pågående svenska ordförandeskapet. Den ministerposten är kanske inte den mest synliga för svenska folket men de som vet vad uppdraget innebär kan intyga att Cecilia gör ett gediget arbete. Hon är, vad jag förstår, också mycket uppskattad som person. Jag har suttit i FP:s partistyrelse samtidigt som Cecilia och vet att hennes inlägg alltid är genomtänkta, kloka och grundade på kunskap.

(S), (V) och (MP) skriver idag på DN-debatt att de ska spara miljardbelopp med ny myndighetsstruktur om de kommer till makten efter valet nästa år. Den delen av artikeln är väl inte så märkvärdig. Däremot reagerar jag på inledningsstyckena, där man skriver att de offentliga finanserna måste värnas. Bara jobbskapande investeringar ska prioriteras och att andra utgifter får stå tillbaka. Vart tog Mona Sahlins löften om höjd A-kassa och lägre skatt för pensionärerna vägen? Är det så att de tre partierna är så oense på det ekonomiska området att Sahlin, Östros m fl socialdemokrater måste konstruera en krisstämpel på Sverige, som kräver insatser. På det sättet hoppas man avleda väljarnas förväntningar på bl a höjd A-kassa.

Det blir allt tydligare att utspelet från Mona Sahlin om ett rödgrönt regeringsalternativ inför 2010 var mycket dåligt förberett. Det blir också allt tydligare att statsministerkandidaten i detta alternativ inte självklart är Mona Sahlin. Kanske lurar det en Bodström i kulissen. Den som lever får se.

onsdag 30 september 2009

Svenskarna och övervakningssamhället

Enligt SOM-institutet har vi svenskar blivit mer negativa till statlig övervakning. Den övervakning man är tveksam till är telefonavlyssning, post- och paketkontroll, åsiktsregistrering och förbud mot demonstrationer och möten. Men kameraövervakning hittar jag ingenting om.


Artikeln i dagens DN spekulerar i att frihetsfrågorna kommer att få ett stort utrymme på den politiska agendan framöver. Min uppfattning är att det är nödvändigt. Det är också nödvändigt att det blir en saklig debatt. För närvarande diskuteras frihet och integritet mest utifrån ja eller nej till FRA. Det räcker verkligen inte.

tisdag 29 september 2009

Statsbidrag till omsorgen och JO-kritik mot kommunen

Idag blev det klart! Omsorgsnämnden får 28 nya friska miljoner i nästa års budget och ett prognosticerat underskott för i år på ca 22 miljoner täcks av kommunstyrelsen i bokslutet. Jag är som ordförande i denna nämnd oerhört lättad. När finanskrisen slog till sjönk kommunens skatteintäkter med flera hundra miljoner kronor. Linköpings kommun, som under ett antal år haft rejäla överskott och förväntades ha en stabil ekonomisk grund också åren framöver, såg plötsligt hotande underskott.

Kommunstyrelsen i samråd med alla nämnder beslöt att slå till bromsarna per omgående. Ingen visste hur länge nedgången skulle pågå. Samtidigt ökade trycket på våra partivänner i regeringen att bidra. Välfärden bekostas till största delen i kommuner och landsting. Det är inte rimligt att redan utsatta människor ska betala de största delen av finanskrisens effekter.

Några som alltid känner ett hot när samhällsekonomin sviktar är personer med stora och omfattande funktionsnedsättningar, de som har rätt till stöd och service genom LSS-lagstiftningen. Min ambition som ordförande har varit att Linköpings kommun ska leva upp till rättighetslagstiftningen även i kristider.

Och så blev det. Nu får vi hoppas att skatteintäkterna återgår till sin normala omfattning så snart som möjligt. Dock påverkas skatteintäkterna under flera år efter ett så kraftigt fall, varför budget för 2011 och 2012 troligen också påverkas. Men jag är optimist och känner stöd hos Allianskollegorna för min uppfattning.


Kultur- och fritidsnämnden däremot blev väl lite ledsna när JO kritiserade beslutet att ta ner ett antal affischer (Corren 29/9) på grund av deras minst sagt obehagliga utformning. Men, säger JO, yttrandefriheten gäller även om det stora flertalet ogillar konsten eller vad det nu var. Hade affischerna innehållit något brottsligt så hade det varit en annan sak. Nu var de bara obehagliga och då blev beslutet ett brott mot grundlagen. Yttrandefriheten är som bekant grundlagsskyddad. Och tur är väl det!

söndag 27 september 2009

Två framgångsrika kvinnor

I Correns lördagsbilaga PAUS har jag läst artiklarna om advokaten Elisabeth Massi Fritz respektive modeskaparen Coco Chanel. Två fantastiska kvinnor var och en på sitt sätt. Elisabeth Massi Fritz har blivit känd framförallt genom rättsprocesser som handlar om hedersvåld och där hon ofta försvarar brottsoffer, som drabbats av just detta våld. Elisabeth är en efterfrågad, uppskattad och framgångsrik advokat.

Coco Chanel uppmärksammas i två biofilmer och en tv-serie med anledning av att det är hundra år sedan hon började sälja hattar, som hon själv designat. Tio år senare, alltså för 90 år sedan, öppnade Coco Chanel modehus i Paris. Coco Chanel blev framgångsrik och var sin vid sin död 1971 århundradets mest tongivande designer.

Även om det inte är en överraskning så är det inspirerande att läsa dessa båda reportage och ännu en gång få konstatera att Kvinnor Kan och har alltid kunnat.

fredag 25 september 2009

Sköterska förlorar jobbet

Lyssna till Ditt samvete och det kan kosta Dig jobbet. Undersköterskan Peter Magnusson i Södertälje riskerar att förlora jobbet efter att offentligt ha berättat om att kollegor gjort rasistiska uttalanden om patienter (Svd, DN).

Anställda inom offentlig verksamhet har meddelarfrihet enligt lag. Ofta förknippar vi den med t ex anställdas möjlighet att berätta när gamla människor far illa på ett äldreboende. Men även en osund kultur, som går ut över patienter/klienter, måste få omtalas. Speciellt i fall där en intern diskussion inte lett till förbättring, vilket tycks vara fallet vid Södertälje sjukhus. Peter Magnusson har i olika sammanhang berättat om det ointresse, som chefer visat, när han påtalat de uttalanden som gjorts.

Jag vet inte om reglerna om meddelarfrihet formellt är tillämpliga i det här fallet. Men lagreglerad yttrandefrihet har medborgare i vårt land. Södertälje är en mycket invandrartät kommun. Jag vet, för jag har mitt ursprung där. Jag vet också att integrationsproblemen är omfattande, vilket lätt blir grogrund till rasism och rasismliknande åsikter bland befolkningen. Åsikter som ventileras så ofta att de av de flesta inte ens uppfattas som kränkande.

Södertälje är ett bra exempel på hur viktigt det är att invandrare får jobb när de kommer hit. Under 50- och 60-talet kom många invandrare till Södertälje för att bl a Scania behövde arbetskraft. De mottogs väl och jag minns ingenting av allmänt missnöje bland svenskarna. Jugoslaver, italienare m fl bidrog till att öka kommunens välstånd. Det skulle dagens invandrare också kunna göra om de bara fick jobb.

Av personal inom sjukvård och annan offentlig service måste krävas att man uppträder professionellt och icke kränkande i mötet med patienter och andra, som är i behov av stöd och service. Om misstag begås är det ledningens ansvar att omedelbart stävja utvecklingen.

Det är tyst från facken i detta ärende. Förvånansvärt tyst! Man hänvisar till att förhandlingar nu pågår. Jag hoppas att det är enda skälet till tystnad.