söndag 29 januari 2017

Det absurda inreseförbudet!

Somliga tycker nog att USAs nye president Donald Trump är en effektiv person. Genomför sina vallöften nästan på dag ett eller åtminstone under sin första vecka.
Men fort blir inte alltid rätt. I Trumps fall är varken beslutets innehåll eller dess genomförande rätt. Det är bara fel!

Man kan tycka vad man vill om svensk byråkrati. Men hellre den än att en ledande politiker kan utfärda order för omedelbar verkställighet utan att någon förstår hur innehållet ska tolkas. Detta tycks ju vara vad som hänt med beslutet om att stoppa inresor till USA.

Men det värsta är ju självklart att beslutet till sitt innehåll är fullständigt absurt!
Enligt DN är detta innehållet i Trumps order.

Silicon Valley-chefer beskriver det galna beslutet på ett mycket tydligt sätt. Ledande personer runtom i världen är chockade och upprörda. Och naturligtvis alla människor i USA och vi andra runtom i världen som tror på en öppen värld och en human flyktingpolitik.

Någon/några beslutsföra amerikanska politiker måste väl kunna stoppa galenskaperna får man hoppas. En New York-domare försöker just nu.

fredag 27 januari 2017

Förintelsens minnesdag

Idag är det 72 år sedan Auschwitz-Birkenau befriades. Varje år uppmärksammas den 27 januari genom olika aktiviteter dels för att hedra offren men också för att lära av historien. Än så länge finns människor som var med och kan berätta och påminna oss alla om vad som verkligen hände.

I år tycker jag mig se även annat innehåll i intervjuerna. Från att tidigare varit beskrivningar av dåtiden så finns nu också varningar kring framtiden från de som upplevt Hitler-Tyskland, nazismen och förintelselägren. Vart är världen på väg? Likheterna förskräcker. Läs också Göran Rosenbergs artikel.

Taggtråd mellan länder i Europa för att hålla flyktingar ute, alltfler anhängare till högerextrema partier, hat på sociala medier, nazister som marscherar på gatorna i Sverige, i Tyskland och flera andra länder. Och valet av Donald Trump som USAs president.

Få av oss ville tro att världen så snabbt skulle förändras. Vem kunde tro att ett nationalistiskt, främlingsfientligt parti som SD skulle vara tredje största parti i Sveriges riksdag efter valet 2014?!

Och vem kunde tro att i en av de värsta flyktingkatastroferna på länge skulle Sverige i princip stänga sina gränser?! Så begränsad förmåga har alltså ett starkt samhälle som vårt att klara av att hjälpa till när katastrofer drabbar andra. Och- den största besvikelsen av alla kan jag tycka - så lite betydde alltså gemenskapstanken, fredsprojektet EU, när behovet av samarbete sattes på prov. Då saknades solidariteten. Hade alla länder tagit emot sin andel av de flyende människorna så hade inte 1000-tals människor behövt drunkna på Medelhavet.

Läs gärna Lena Posner-Körösi krönika i tidningen NU nr 4/17 och minns särskilt följande
"Och det räcker inte med en dag om året, det är en ständig kamp att försvara demokratin, att värna åsikts- och religionsfriheten, att inse att begreppet ”allas lika värde” inte bara är tomma ord, utan faktiskt kräver något av var och en av oss."

torsdag 26 januari 2017

Moderat brist på ledarskap

Den politiska debatten i Sverige har präglats av det moderata utspelet om att i höst fälla regeringen genom att Alliansen skulle lägga en gemensam budget till riksdagen. Utöver alla frågetecken kring utspelet i sak så måste man som väljare fråga sig: hur tänkte Anna Kindberg Batra och- förmodligen en liten inre krets av moderater - att utspelet skulle tas emot? Först och främst av övriga Allianspartier, som lär ha informerats via SMS kvällen före. Men också av Sverigedemokraterna. Och vad skulle mediabilden bli av det egna partiet och av Allianssamarbetet?

Under veckan har vi nu sett hur SD vädrat morgonluft. Hur övriga Allianspartier tagit avstånd. Hur media ägnat spaltmetrar åt att ifrågasätta Allianssamarbetet men också ifrågasatt Anna Kindberg Batra som ledare. Och hur regeringspartierna, framförallt socialdemokraterna, gottat sig åt det som beskrivs som Alliansens död.

Jag såg minidebatten i SVT Aktuellt igår mellan Stefan Löfven och Anna Kindberg Batra. Om jag försöker tänka mig som tittare utan något som helst intresse för politik och helt utan förutbestämda åsikter var jag skulle lägga min röst så skulle jag antingen
- stängt av eftersom ingen av debattörerna gav några klara besked utan bara kritiserade varandras politik, eller
- fortsatt titta/lyssna för att få någon hint om var jag skulle kunna lägga min röst.

Resultatet hade blivit att ingen av dem och deras parti skulle få min röst. Och absolut inte Anna Kindberg Batra. Finns det något engagemang hos denna kvinna mer än att ständigt tala om sig själv som "oppositionsledare"?

Om det tidigare har funnits någon slags självklarhet att en eventuellt ny Alliansregering ska ledas av det moderata partiet så har nog den självklarheten fallit denna vecka. Ett sådant ledarskap som partiet och dess nuvarande partiledare uppvisat skulle aldrig klara av de påfrestningar som en flerpartiregering utsätts för.

tisdag 24 januari 2017

Gör en budget - minska oron kring årets fattigaste dag

Idag, den 24 januari, utnämns årligen som årets fattigaste dag. Detta beroende på att decemberlönen dels kom en vecka tidigare än normalt och att julfirandet gräver stort hål i kassan för de allra flesta.

Samtidigt som dagen uppmärksammas i olika media så läser jag en notis hämtad från Testfakta som visar att en majoritet av svenskarna inte anser sig behöva göra en budget. Bara 14 procent gör en hushållsbudget varje månad, 32 procent gör det då och då och 46 procent tycker inte att de behöver någon budget.

Bara ett tips från en som - nästan - alltid har gjort en årsbudget fördelad på utgifter/inkomster per månad och också följt den hyggligt bra. Gör en budget så behöver inte den 24 januari bli fullt så fattig. Oavsett inkomst så är det alltid lönsamt att göra- och efterleva - en realistisk budget. Med god planering och framförhållning räcker även små inkomster längre och till mer än vad man kanske i förstone tror. Mer tips finns just hos Testfakta.

måndag 23 januari 2017

Media måste lämna sandlådan och ge oss saklig rapportering

I fredags installerades USAs nye president Donald Trump. Nu är denne märklige man en av världens mäktigaste med allt vad det innebär av osäkerhet och oro runtom i världen. Men också av förhoppningar från de som röstade på honom.
Installationstalet är väl ett av de märkligaste tal av en person på den maktnivån som nånsin hållits. Men kanske inte helt oväntat av just Donald Trump. Några exempel: "...inte vilket parti som styr vår regering utan om vår regering kontrolleras av folket", vilket han vill framhålla att hans regering gör. Nu fick ju inte Trump en majoritet av folkets röster men det vill han förstås "glömma". Men visst han är vald. Dock på grund av det märkliga valsystem som USA tydligen vill hålla fast vid.

En annan del är det starkt protektionistiska inslaget. Den politik som ska återuppbygga välståndet för amerikanarna enligt Trump. Visst är jobb för alla som kan och vill arbeta en nödvändig del för att ge välstånd. Men att åstadkomma dessa jobb genom att stänga gränser och avsluta frihandelsavtal har aldrig givit välstånd någonstans någonsin i världen. Möjligen på väldigt kort sikt men efter en tid kommer isoleringen att bli negativ.

Men nu är Donald vald och installerad. En stor del av USAs befolkning har trott och röstat på honom. Ingenting ändras för att omvärlden kritiserar och till och med hånar Trump. Snarare tycks det trigga honom att leva upp till de beteenden som hans kritiker beskriver.

Hans "krig" med media underlättas av medias eget agerande. Läs gärna Expressens ledarinlägg samt Alex Schulmans. Jag reagerade själv på inslaget i SVTs Rapport igår där USA-korrespondenten inte kunde behärska sin entusiasm när hon berättade om allt bedrövligt som journalister nu kan förvänta sig från Trump och hans administration. Kändes som sandlåda, faktiskt.

Men med det sagt/skrivet så vill jag understryka vikten av att nyhetsförmedling verkligen sker. Som jag skriver inledningsvis så skapar Trumps presidentskap osäkerhet och oro runtom i världen. Desto viktigare är då att nyhetsrapportering och analyser sker på saklig grund.

tisdag 10 januari 2017

Naiva förväntningar på Reinfeldt-utfrågningar i SVT

Anna Hedenmo och säkert andra också är irriterade över att SVT låtit förre statsministern Fredrik Reinfeldt fråga ut Tony Blair m fl utan att ställa provocerande frågor. Ja, det kan man ju vara. Men vad hade man förväntat sig? Att Reinfeldt skulle låtsas vara journalist när han möter gamla kollegor/vänner.

måndag 9 januari 2017

Hot att ta på allvar

Den årliga konferensen Folk och försvar pågår i Sälen. Som sig bör står Sveriges säkerhet och militära beredskap i fokus. Men i år har andra hot mot vår säkerhet uppmärksammats i lika hög grad. Åtminstone om man bedömer efter nyhetsrapporteringen.

Igår berättade FRA (Försvarets Radioanstalt) att 100 000 nätattacker noterats utifrån och att förberedelser förekommer i syfte att slå ut det svenska elnätet och kommunikationssystem.

Lägg till detta hot rörande terrorism och organiserad brottslighet m fl hot som vi känner sen tidigare. Statsminister Stefan Löfvén skrev igår på DN-debatt att totalt åtta allvarliga hot är utgångspunkt för den säkerhetspolitiska strategi som regeringen nu presenterar. Strategi kanske är att övervärdera dokumentet men en beskrivning av realistiska risker är det ändå.

Beträffande försvarssäkerheten så uttalade försvarsminister Peter Hultqvist- igen - mycket tydligt att svenskt NATO-medlemskap är uteslutet. Och han ställde sig själv som garant för detta. Den garantin kan väl ändå bara utlovas ca 21 månader framåt. För inte ens försvarsministern vet väl hur det går i nästa års val?

Lite märkligt att se hur moderater, kristdemokrater och centerpartister dagarna före Folk och försvarskonferensen "krävde" mer pengar till försvaret. De gjorde för bara något år sen upp med regeringen om kommande anslag. Endast Liberalerna insåg redan då att den nya hotnivån skulle komma att innebära behov av ökade försvarsutgifter för att förbättra säkerheten.

tisdag 3 januari 2017

Avreglering av Apoteksmonopolet

Resultatet av avregleringen av Apoteksmonopolet som skett sedan 2009 granskas i DN. Avsikten med avregleringen var att få fler och mer öppna apotek på tider när folk kan och behöver handla. Men som alltid då monopol avregleras var också förväntan att konkurrens skulle leda till lägre priser på receptfria läkemedel. Priset på receptbelagda läkemedel fastställs fortfarande staten.

Vad har vi då som medborgare sett av denna avreglering? Ja, definitivt fler och mer öppna apotek. Dessutom tillkom möjligheten att köpa sin Alvedonförpackning samtidigt med matinköpen i ICA-butiken eller annan livsmedelsbutik. En klar förbättring tycker nog de allra flesta av oss.

Blev de receptfria läkemedlen billigare? Enligt DN:s granskning är svaret Nej. I de flesta fall tvärtom. Vad som nu är prishöjningar som ändå skulle ha skett råder det delade meningar om. Och vem kan bevisa vad?

Nuvarande folkhälso- och sjukvårdsminister Gabriel Wikström(S) har - förstås - sin åsikt klar. Avregleringen av Apoteksmarknaden var ett av Alliansregeringens misslyckanden. Men varför har då inte den utredning som snart ska vara klar kring frågan fått nuvarande regerings uppdrag att granska prisutvecklingen? Njaa, det tänkte vi inte på. Men den kanske kan bli belyst ändå? DN idag.

Det är sorgligt att så snart en marknad avregleras kommer utvärdering/uppföljning alltid att handla om det som inte blev precis så som staten avsett. Varför kan en rubrik aldrig handla om de positiva effekter som uppnåtts ur ett medborgarperspektiv? Jag menar inte att mindre bra effekter ska döljas men varför måste de alltid överskugga de positiva? Inte minst sker detta genom rubriksättning.

Min egen uppfattning är att de positiva resultaten av avregleringen av Apoteksmonopolet är större och viktigare för oss medborgare än de eventuella prishöjningar som kan ha skett enbart på grund av denna förändring. Finns det någon bransch, avreglerad eller inte, där inte prishöjningar skett under sju år?!

måndag 2 januari 2017

GOTT NYTT DEBATTÅR!

Nytt år med nya debatter. Inte minst kommer regeringens och Försäkringskassans behandling av personer med behov av personlig assistans att vara föremål för debatt och manifestationer.
Regeringen har inför 2017 ändrat regleringsbrevet dvs 2017 års uppdrag till Försäkringskassan.Tyvärr betyder ändringen endast att texten om särskild uppmärksamhet kring timutvecklingen bytt plats från första till sista stycket.           

Regeringens och Försäkringskassans argumentationen kring timutvecklingen är att fusk anses vara så utbrett. Fusk ska naturligtvis motverkas och när det uppdagas så ska det beivras och de som begått brott straffas.
Tyvärr förekommer fusk i de flesta socialförsäkringssystem. Ett av de mest utsatta systemen tycks vara vab (Tillfällig vård av barn) som föräldrar kan nyttja för att vara hemma från jobbet när deras barn är sjukt/sjuka. För ett antal år sedan infördes krav på att föräldrar måste visa intyg från förskola(dagis) på att barnet verkligen varit hemma. Detta förfarande ansågs så småningom vara obekvämt för personal på förskola/dagis att hantera och slopades.
Därefter har vab-dagarna skjutit i höjden. Har någon hört ansvarig minister berätta om allt fuskande inom denna ersättningsform? Nej, knappast.
För 2016 har återkraven på föräldrar för felaktiga utbetalningar ökat från 15 miljoner kronor 2014 till 86 miljoner kronor. Antalet polisanmälningar om bidragsbrott rörande vab-fusk ökat från 224 polisanmälda föräldrar 2014 till 1047 stycken per den 21 december 2016. (Corren 2/1 -17; Ekot 2/1-17).