tisdag 30 november 2010

Första kommunfullmäktige för nya mandatperioden

Hemma efter tolv (!) timmar med fullmäktige. Dock skönt att ha klarat av val till nämnder/styrelser och bolag samt kommunalråd och dessutom debatterat och beslutat om budget för de kommande två åren. Linköping övergick 2008 till två-årsbudget. Förändringen är under utvärdering. Men fördelarna får anses överväga så alla partier var beredda att ånyo besluta om en tvåårsbudget.

Det var en till största delen lugn och saklig debatt på område efter område. Det fanns ingen gemensam oppositionsbudget som alternativ till vår Alliansbudget. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet hade var sitt förslag. Bara (MP) vidhöll sitt förslag från valrörelsen om skattehöjning, dock något modifierad. Litet märkligt förhållningssätt att höja skatten med 25 öre och använda merparten av intäkterna till att förstärka ett kommunalt bolag (Tekniska Verken) som genererar hundratals mkr per år i vinst. Argumenten var att bolaget bidrar till den nödvändiga klimatomställningen. Det är visserligen sant men till det finns redan investeringsresurser i bolaget.

Vänsterpartiet hade släppt sin skattehöjarlinje från valrörelsen. I stället använde de ett antal mkr av s.k. markerade avsättningar från tidigare överskott, d v s pengar som tidigare fullmäktige avsett att användas för kommande kommunala investeringar.

Det fjärde oppositionspartiet Sverigedemokraterna deklarerade att budgeterade medel för extra insatser till invandrarelever i två skolor kunde de inte acceptera. Vad som skulle hända med eleverna kunde/ville de inte svara på. Vid voteringen om de olika budgetförslagen i sin helhet avstod de från att delta.

söndag 28 november 2010

Bra utveckling av kommunala handikapprådet

I fredags höll kommunala handikapprådet (KHR) sitt sista sammanträde för denna mandatperiod. Jag har haft förmånen att vara dess ordförande, utsedd av kommunstyrelsen.
Rådet består av representanter för handikapprörelsen och två politiker från i stort sett varje nämnd. Politikerna företräder majoritet respektive opposition.

Vid starten av denna period fick rådet en sekreterare med ett antal timmar avsatta just för denna uppgift. För tidigare sekreterare har KHR-uppdraget inte preciserats i tid, vilket har inneburit en oregelbundenhet i tidsinsats. Vilket i sin tur lett till mindre strukterat arbete i rådet.

Min egen ambition var att handikapprådet skulle utvecklas till ett organ om inte med makt så i alla fall med ökat inflytande i den kommunala planerings- resp beslutsapparaten. Själv ogillar jag starkt att väljas in i organ som inte förväntas leverera något. Och jag är övertygad om att andra människor känner så också.

Rådet fyra arbetsgrupper har varit aktiva på olika sätt. Gjort studiebesök, kallat till sig föredragande på olika ämnesområden, utrett och redovisat förslag till beslut i KHR. Tack vare sekreteraren har en dialog både internt i kommunen och externt varit ständigt pågående kring frågor som rör förbättringar för personer med fuktionsnedsättning. Inte minst har tillgänglighetsarbetet fått en rejäl skjuts framåt.

KHR i sin helhet har heller inte tvekat att göra skrivelser till berörda organ inom och utom kommunen på för att påtala brister och/eller komma med förslag på förbättringar. Ett nytt handikappolitiskt program har tagits fram och rådet initierade i det sammanhanget ett temasammanträde i fullmäktige kring tillgänglighet och diskriminering.

Inför periodens slut har sekreteraren gjort en sammanställning av vad rådet uträttat och en enkät till alla rådets medlemmar. Enkäten visade på att ledamöterna (både från handikapprörelsen och från kommunens nämnder) har upplevt det meningsfullt och stimulerande att delta i rådets arbete. Förslag om ytterligare utveckling med bl a en ordentlig introduktion vid uppstart av det nya rådet inför kommande mandatpriod lämnades.

Jag delar uppfattningen om att en introduktion behövs. Ju snabbare alla ledamöter är klara över vad som förväntas desto mer kan rådet uträtta och desto roligare blir det att vara ledamot.

Jag blev också väldigt glad över den uppskattning som jag som ordförande och rådets sekreterare fick för det jobb vi gjort tillsammans med att utveckla rådets arbete. Jag hoppas att handikapprådet kan bli en förebild för hur vissa "prat-organ" kan utvecklas till "inflytande-organ" i den kommunala vardagen.

söndag 14 november 2010

Kris hos socialdemokraterna

Alla media har den den senaste veckan rapporterat, mer eller mindre initierat kan man tänka, om krisen inom socialdemokratin. Jag tänker inte gotta mig i någon slags skadeglädje. Däremot konstatera att äntligen tycks (S) blivit mer som ett parti bland alla andra. I det lägger jag att också socialdemokratin nu tvingas inse att valresultat varierar med vilken politik ett parti presenterar och inte för att ett visst antal väljare röstar av tradition.

Torbjörn Gustavsson skriver i ÖstgötaCorrespondenten i lördag om detta. Länk saknas tyvärr. Har TBG blivit bannlyst på Correns webb? Inom parentes: Gläder mig att TBG - förhoppningsvis - återgått till intressanta betraktelser i sitt "Å andra sidan". Efter Alliansregeringens tillträde 2006 har hans inlägg oftast bestått av osakliga personangrepp och tillika osakliga kommentarer om Alliansens politik. Bra om TBG nu har insett att väljarna faktiskt föredrog den politiken framför den rödgröna. Därmed inte sagt att regeringen ska undgå kritisk granskning.

Men åter till TBG:s lördagsinlägg, där han beskriver att traditionell socialdemokratisk politik inte går hem hos dagens väljare i den utsträckning som ledande företrädare fortfarande tycks vilja tro - eller åtminstone trodde i valrörelsen. Enligt TBG röstade endast 22 % av yrkesarbetande väljare på (S) i valet för två månader sedan! Vad kul för alla de andra som tvingades finansiera sossarnas valrörelse genom LO:s miljonsponsring.

Det vi nu bevittnar är inte bara en krisande socialdemokrati. Utan också resultatet av att ett parti fångats i begreppet "statsbärande". Visst - jag skulle också vara jätteglad om mitt parti under lång tid fick egen majoritet i riksdagen och kunde genomföra den socialliberala politiken utan komprissande med andra. Men - i längden - eller kanske t o m ganska snart - blir makten viktigare än idéerna. Och med det följer att idéutveckling och framtidsvisioner får stå tillbaka. Allt arbete inriktas på att vinna varje val till i stort sett vilket pris som helst.

Så känner jag att socialdemokratin har fungerat under många år. Och tyvärr tror jag att moderaterna är på väg åt samma håll.

Media och andra bloggar: Svd, Peter Andersson, DN, Aftonbladet

torsdag 11 november 2010

Hemlöshet

Den lokala TV 24NT (NorrköpingsTidningar) har haft en serie om hemlösa i Norrköping. I dagens inslag jämfördes hemlösas situation i Norrköping och Linköping. Därför var jag inbjuden i egenskap av ordförande i omsorgsnämnden att svara på frågor om hur kommunen tacklar bostadssituationen för bl a missbrukare.

Genom lättillgängliga förebyggande insatser med stor valfrihet för den enskilde vad gäller stöd inkl behandlingshem samt boende, boendestöd och gott samarbete med hyresvärdar saknar Linköping "riktigt hemlösa" d v s personer som helt saknar tak över huvudet.

Vill Du veta lite mer kring detta se inslaget i 24NT/Corren http://www.corren.se/24corren/#category=5054508&date=latest&clip=5423754&startTime=0m0s

Tack för förtroendet!

I går kväll fastställde Folkpartiet i Linköping vilka personer som ska företräda partiet i kommunpolitiken de kommande fyra åren. Valresultatet ledde till oförändrat antal mandat (7 av 79 = 8,6 %) och en ökning av antalet röster med nästan 600.

Jag kandiderade till både riksdag och kommun. På riksdagslistan blev jag kvar på tredje plats d v s ingen riksdagsplats utan 2:e ersättare.

Desto bättre gick det i kommunvalet. Jag hade redan fått förtroendet av fp-medlemmarna att inneha förstaplatsen på listan. Också väljarna i övrigt gav mig stöd med flest kryss av alla på fp-listan.

Detta resultat leder till att jag fr o m årsskiftet blir kommunalråd/gruppledare, 1:e vice ordförande i kommunstyrelsen och får också fortsätta som ordförande i omsorgsnämnden. Dessutom några "medföljande" uppdrag som ledamot i personalutskottet och i Stadshus AB samt i Läns-SLAKO (= samarbetsorgan mellan landstinget och länets kommuner.

Några frågar om riksdagen men det uppdraget har jag nu lämnat bakom mig. Det var en spännande period och gav nya erfarenheter och kunskaper, som jag har med mig i nya uppdrag.

Jag är glad och tacksam över förtroendet att få leda Folkpartiet i Linköping under de kommande fyra åren.
Återkommer med tankar om vad jag vill tillföra politiken genom de uppdrag jag nu fått.

onsdag 10 november 2010

"Utan minnets fasta punkter går vi vilse"

Johannes Åmans ledare idag DN är bland det bästa jag läst på länge. Åman referar den kritik som tydligen uttalats i Ekot (jag har inte hört den Eko-sändningen själv) kring kursplaner för skolan. Orsaken till kritiken lär vara att framtidens elever ska lära sig vissa grundkunskaper i bl a geografi.

Åmans motivering till varför faktakunskaper bör ha tyngd även i dagens undervisning är så bra att jag väljer att lägga in hela hans avslut. Jag instämmer till fullo.

"Vi lever i en tid när mängden av memorerade fakta krymper och tappar i status. Ändå behöver vi dem. Vi behöver en inre faktabank för att orientera oss, för att kunna ställa de relevanta frågorna och för att ha en idé om vad vi med teknikens hjälp ska söka efter.
Schackspelare kan beundras för sin analytiska förmåga. Men en stor del av denna förmåga vilar på memorerade spelöppningsanalyser och kunskap om historiska partier. De blixtrande infallen kommer inte ur en tom hjärna utan ur en fullastad.
Det är inte skolans uppgift att flyta med tidens ström. Tvärtom måste den våga försvara värdet av faktakunskap. Inte för att blindkartor eller kunskap om årtal och namn på historiska personer räcker, utan för att de är nödvändiga hjälpmedel."


Det känns mycket bra att den skolpolitik som nu genomförs av Folkpartiet och Alliansregeringen går i denna riktning. Skolan kommer att i högre grad våga försvara värdet av faktakunskap. Till gagn för eleverna och för hela samhället.



måndag 8 november 2010

Kristallnatten

I morgon den 9 november kommer minnet av Kristallnatten manifesteras genom olika arrangemang. I Linköping har fullmäktiges partier under ett antal år gemensamt demonstrerat mot rasism den kvällen. Även om (MP) och (V) haft svårt att avstå från partipolitiska markeringar i sina appeller och tal så har det gemensamma arrangemanget ändå fungerat och känts riktigt.

I år missades planeringen utom av vänsterpartiet, som dock inte tog kontakt med övriga, utan har nu en egen manifestation. Det är bara att beklaga. Just i år hade markeringen av enighet bland fullmäktiges nuvarande partier varit en bra signal.

Det kommer säkert att finnas medlemmar i olika partier som deltar trots vänsterns röda fanor och flygblad. Nicke Bremer (S) skriver om detta på sin blogg för några dagar sedan.
Personligen upplever jag en mycket, mycket kluven känsla. Å ena sidan känns det angeläget att markera mot rasism. Inte minst nu med Svergiedemokraternas intåg i vårt parlament, i olika politiska församlingar runtom i landet och så även i Linköping.

Men, nej. Inte under kommunismens röda fanor. Jag kommer att avstå, tyvärr.

torsdag 4 november 2010

Kongressval i USA

Förkrossande förlust för Obama, skriver DN idag med anledning av kongressvalet i USA i veckan. Efter två år har Obama inte ansetts gjort det han lovade anser en del. Förändringarna har inte gått fort nog. Andra, tydligen ganska många, har upptäckt att det inte var de förändringar, som de ville ha, som Obama menade i valrörelsen.

Det är inte lätt att vara en majoritet till lags. Med finanskris, jobbkris och samtidigt ett behov av att införa en sjukförsäkring för alla dem, som inte kommer i närheten av social trygghet idag borde det vara orimligt att förvänta sig positiva resultat efter två år vid makten.

Men väljares krav och förväntningar är inte sällan orimliga. Oavsett var i världen val genomförs.

Jag hoppas verkligen att republikanerna inte lyckas stoppa sjukförsäkringsreformen. Och att jobben växer fram vartefter finanskrisen klingar av. Om ytterligare två år är det presidentval!

måndag 1 november 2010

Platsbesök hos brottsförebyggare

I kväll har jag gjort ett intressant platsbesök i en av de verksamheter som "min" nämnd har avtal med. Omsorgsnämnden har sedan några år tillbaka avtalat med Råd & Stöd dvs servicedelen av kommunens socialtjänst (till skillnad från myndighet)att erbjuda insatser till unga som dömts till Ungdomstjänst men också Medling och Aslan-mot ung brottslighet.

Nämndens platsbesök är ett av flera verktyg för att utvärdera kvalitén i olika verksamheter. Vi träffar då de medborgare/brukare som får serviceinsatser.

Mötet i kväll med ett föräldrapar och deras unge son gav dels en inblick i hur viktigt det är med rätt person på rätt plats. I det här fallet att personal kan möta en ung människa som begått ett brott på ett sådant sätt att förtroende uppstår. Det finns ibland kritik mot socialtjänstens insatser i dessa sammanhang för att inte tillräckliga krav ställs på den unge. Jag menar att professionella anställda kan få den unge att inse vikten av att bryta ett felaktigt mönster utan att vederbörande känner sig kränkt.

Jag fick bra bevis på sådant förhållningssätt i kväll, vilket är glädjande som ansvarig politiker. Fick också bekräftat att samarbetet socialtjänst - polis fungerar bra och förtroendefullt. Det är av avgörande betydelse för att nå goda resultat.

Att dömas till Ungdomstjänst betyder, utöver möjligheten till samtal om sin livssituation, också att jobba ett antal timmar på en arbetsplats (utan lön, naturligtvis) vid sidan av t ex skolarbetet. Det är samhällets markering att det inte är okej att begå brott men ger samtidigt en möjlighet att pröva på arbetslivet. Rätt hanterat från alla parter - den unge själv, arbetsgivare och socialtjänsten - kan Ungdomstjänst bli inkörsporten till ett välfungerande framtid.