fredag 31 juli 2009

Sista semesterdagen



Fredag och sista dagen på en lång, skön ledighet. Därav det begränsade bloggandet. Men fr o m måndag tänder jag flitens lampa igen. Bilden föreställer vår hund Louie, snart 11 månader. Louie har sett till att jag fått den motion jag behöver under semestern genom lek och promenader.


Nästa år är det val till riksdag, kommun och landsting. För oss partiaktiva betyder det att förberedelserna på allvar drar igång nu efter sommaren. Det är fastställande av kandidatlistor, programskrivning och - inte minst - allt mer intensiva väljarkontakter.
Ser att min partikollega Mathias Sundin i Norrköping redan startat sin kandidatkampanj för riksdag och kommunfullmäktige. För egen del startar jag successivt under augusti i samband med Folkpartiets interna provval. Även jag kandiderar till riksdag och kommunfullmäktige. Jag vill gärna återvända till riksdagen för att fortsätta arbetet med socialförsäkringar, pensioner och handikappfrågor. Men också en del nya politikområden som t ex äldrefrågor och integritet.

Ju fler kandidater med olika profilering desto mer spännande valrörelse också ur ett väljarperspektiv. I EU-valet betonades personvalets betydelse - även av media. Jag hoppas att personvalet kan uppmärksammas också i valet till riksdag, kommun och landsting, vilket det hittills inte gjort.

Vi som kandiderar har ansvar för att så sker genom att vara intressanta nog för väljarna. Och vilka kandidater blir mest intressanta? Ja, det avgör förstås ytterst väljarna. Min övertygelse är att mest intressanta blir de kandidater som drivs av ett djupt och äkta engagemang i sina profilfrågor. Det ger både kandidaten och politiken trovärdighet.


tisdag 21 juli 2009

Signalspaning

Idag presenterades utredningen om Signalspaning för polisiära behov. Redan har fortsättningen på förra årets FRA-debatt startat. För egen del ska jag ta del av utredningen så fort som möjligt innan jag avger något alltför omfattande omdöme. En saklig källa att ta del av i nuläget är Mark Klambergs blogg , vilken jag och flera andra har skrivit kommentarer till.

Integritetsfrågorna är viktiga och måste skötas bättre av Alliansregeringen i fortsättningen. Som liberal anser jag det vara en självklarhet att Sverige håller den personliga integriteten högt. För mig som ledamot i Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden är frågorna av speciell betydelse, eftersom nämnden har uppdraget att värna integritet och rättssäkerhet ur ett medborgarperspektiv vad gäller rättsväsendets användning av hemliga tvångsmedel. Läs gärna nämndens första årsberättelse, som jag skrev om för en dryg månad sedan.

Namnbyte för transvestit - Norrköpingsföretag ett föredöme

Liza Olsson, som tidigare hette Lars Olsson, får nu använda sitt nya namn i personalregistret på jobbet. Jobbet har hon på Holmen i Norrköping. Det mest glädjande i historien är att Liza inte ens behövt be om det utan företagets personalavdelning erbjöd ändringen när Liza berättat om sitt namnbyte. Artikeln finns i ÖstgötaCorrespondenden idag (tyvärr inte på nätet, varför länk saknas).

Förhoppningsvis blir Holmens agerande en öppning för myndigheterna att medge namnbyte i detta sammanhang. Det är nämligen oreglerat i lagstiftningen, vilket har lett till olika beslut hos olika rättsinstanser. Nu finns frågan för prövning hos regeringsrätten.

Som liberal anser jag det självklart att när diskriminering av människor uppdagas så ska lagstiftningen ändras. När ett stort företag som Holmen går i bräschen för att eliminera diskrimineringen av anställda ger det förhoppningsvis effekt.

söndag 19 juli 2009

Abortregister igen

I mitt förra inlägg uppmanade jag utredaren att stryka förslaget om registrering. Uppmaningen skulle förstås riktas till socialminister Göran Hägglund. Utredningen är ju avslutad.

Abortregistrering - nej,tack!

Idag skriver DN om utredningsförslaget, som föreslår att kvinnor som genomgått abort ska registreras med sitt personnummer. Hur kan någon efter det senaste årets debatt om alla hot mot den personliga integriteten föreslå ett nytt register där sökning ska ske via personnummer? Och på ett område dessutom som är oerhört integritetskänsligt. Och varför i så fall bara identifiera kvinnan? Även om en påbörjad graviditet avbryts genom en abort så finns det alltid en man med i spelet, eller hur?

Att mer behöver göras för att minska antalet aborter är förvisso sant. Men det finns definitivt bättre och mer respektfulla åtgärder att vidta. Utbyggnad av ungdomsmottagningarna, förbättrad sex- och samlevnadsundervisning i skolorna, fler välutbildade och engagerade skolsköterskor som har tid för individuella samtal med elever och naturligtvis resurser inom kvinnosjukvården.

Så gör ett omtag, Anders Milton. Stryk den delen i förslaget innan överlämnandet av slutbetänkandet till regeringen. Ingen annan än (KD) vill ha det.

tisdag 14 juli 2009

Ge Lucas den träning han behöver!

Upplands Väsby kommun vill inte hjälpa Lucas med specialträning rapporterar DN. Ännu ett exempel där kommunala handläggare anser sig bättre skickade att avgöra vad som är skälig levnadsnivå för en invånare med funktionsnedsättning än personen själv eller, som i detta fall, föräldrarna. Jag vet att det handlar om stora kostnader för en kommun men en kommuns uppgift är att vara ett stöd till sina mest behövande invånare. Solidaritet kallas det!

I familjer där ett eller flera barn har svåra funktionsnedsättningar är föräldrarollen avsevärt mycket mer krävande och under mycket längre tid än för föräldrar till barn utan funktionsnedsättning. LSS (Lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning) finns som rättighetslag för att dessa familjer och andra med stora behov ska få ett kraftfullt och avancerat stöd. Att då behöva bedriva en rättsprocess i flera år för att få del av detta stöd är fullständigt orimligt.

Jag vet att de flesta kommunpolitiker vill att staten ska stå för fiolerna avseende LSS. LSS-utredningen, där jag var ledamot, fann nackdelar även med ett helstatligt kostnadsansvar och föreslog inte en sådan förändring i nuläget. Att kommunerna inte fått sin vilja igenom - än så länge - är inget skäl för obstruktion. Att sätta överklagande i system för att fördröja insatsen till personer med grava funktionsnedsättningar är ovärdigt ett välfärdssamhälle.

fredag 10 juli 2009

Semesterläsning

Jag älskar att läsa och till vardags blir det mest handlingar av olika slag och facklitteratur. Eftersom jag är med i två bokklubbar så har jag ett antal andra böcker att njuta av på semestern. Hitills har jag hunnit med "Tusen strålande solar" av Khaled Hosseini, Barack Obamas "Min far hade en dröm" och Camilla Läckbergs "Sjöjungfrun".

"Tusen strålande solar" är precis lika bra som föregångaren "Flyga drake". Både böckerna skildrar livet i Afganistan. Ett land som under många år levt under krig och förtryck. Hosseini skriver så man som läsare nästan tycker sig vara på plats och se vad romanernas personer utsätts för. Kan rekommenderas.

Obamas bok om sin far är intressant men något tungläst beroende på mycket detaljer. Behållningen är att få en bild av denne uppmärksammade man som nu är USA:s president. Som en fortsättning av denna livsberättelse har jag precis idag börjat läsa boken om hans hustru Michelle Obama. Boken heter just så och är en biografi skriven av journalisten Liza Mundy. Ska bli spännande.

Camilla Läckberg liksom Liza Marklund är två deckardrottningar som jag gillar. Jag gillar deckare (om de inte alltför mordiska). Det som gör dessa båda kvinnors böcker extra roliga att läsa är att de så bra kombinerar genren med beskrivning av de kvinnliga huvudpersonernas vardagsliv. Förhoppningsvis hinner jag med att följa Marklunds huvudperson Annika Bengtzon på hennes Spanienuppdrag i boken "En plats i solen". Den ligger nämligen också i "vänthögen".

När semestern om några veckor närmar sig slutet är det dags att ta fram lite allvarsammare litteratur. Tex Michael Greenberg "Den dagen min dotter blev galen" och Pontus Mattsson "Sverigedemokraterna in på bara skinnet".

Nu är det fredag eftermiddag och solen börjar återvända till min nystädade altan. Där tänker jag tillbringa någon timme eller två med Michelle Obama.

torsdag 9 juli 2009

Bra start för svenskt ordförandeskap

En vecka har Sverige varit ordförandeland för EU. Hittills har det mest varit positiva tongångar i mediabevakningen, en slags "smekvecka" kanske. Den stora nyheten i dagens media t ex DN är G 8:s enighet om klimatmål. Även om enigheten avser vad ska ha uppnåtts 2050 (!) så är uppgörelsen naturligtvis ett viktigt steg. Att USAs nya president Barack Obama satt klimatfrågan på sin agenda har stor betydelse.

Men som många kommentarer beskriver så behövs också delmål. Vad ska uppnåtts 2020, 2030 osv. Annars finns risken att inget eller åtminstone inte tillräckligt mycket görs under kommande år och så står världens ledare där 2049 och säger att målet inte hinns med på ett år.

Sånt har hänt på andra områden där delmål saknats. Ta t ex tillgänglighetsfrågorna i Sverige. Tio år gav riksdagen år 2000. Nu - 2009 - är alltför mycket ogjort av det som skulle vara klart 2010.

Intressant att Sveriges statsminister i egenskap av EU-ordförande fick delta. Visar väl att både Sverige och Reinfeldt själv åtnjuter respekt för engagemang i klimatfrågan. Men varför tala om "en kille från Stockholms förorter"? Är det någon slags jämförelse med att i USA kan vem som helst bli president bara man är duktig och ambitiös? Ingen annan än möjligen Reinfeldt själv tänker på honom som "en kille från Stockholms förorter".